När man kör genom Skåne slås man av mängden vackra tak. De röda tegelpannorna som lyser upp i vintersolen, de gamla gårdarnas mossbelupna åsar, de nyare villaområdenas moderna plåtprofiler. Här nere har takläggning en särskild betydelse, för här möter både historien och framtiden varje dag.
Per är takläggare i tredje generationen vid takläggare Skåne, med bas i ett litet samhälle utanför Ystad. Hans farfar började med halmtak, gick över till tegel när det blev standard, och nu jobbar Per med allt från renovering av 1700-talsgårdar till montering av solceller på nybyggda villor. ”Ingen dag är den andra lik”, säger han och lutar sig mot sin skåpbil full av verktyg. ”Det är det som är tjusningen.”
Skåne är speciellt av flera anledningar. Dels är det öppet, blåsigt, utsatt. Ett tak här måste tåla mer vind än i skogiga Småland eller i dalarna längre norrut. Dels är det fuktigt, med närheten till hav på båda sidor. Salt, regn, hög luftfuktighet – allt påverkar materialens livslängd. ”Man lär sig snabbt vad som funkar”, säger Per. ”Vissa material är bara bortkastade pengar här nere.”
Lertegel är fortfarande kung i Skåne. Det har använts i hundratals år, det passar arkitekturen, det åldras vackert. Men det är tungt, och det kräver en stabil konstruktion. Många äldre gårdar har takstolar som är hundra år eller mer, och när man river det gamla teglet ser man ofta spår av tidigare generationers hantverk. ”Det är nästan som arkeologi ibland”, skrattar Per. ”Man hittar gamla tidningar, skor, verktyg som någon tappat för hundra år sen.”
Betongpannorna kom på 60- och 70-talen och finns fortfarande på många hus. De är billigare än tegel, men tyngre och med kortare livslängd. Per ser allt fler som byter ut dem mot lättare material, eller mot plåt som tål det skånska klimatet bättre. ”Plåt är smart här nere”, säger han. ”Det är lätt, tål salt, och går att få i alla möjliga färger. Men det måste monteras rätt, annars kan det bullra och låta.”
Solceller är en växande trend i Skåne, precis som i resten av landet. De soliga dagarna är många, och många villaägare vill producera egen el. Men att montera solceller på ett gammalt tak är inte alltid enkelt. ”Man måste vara säker på att taket håller”, säger Per. ”Solceller väger en del, och de ska sitta i många år. Om taket är gammalt kan det vara bättre att byta först, sen lägga på cellerna.”
Stormar är ett ständigt orosmoment. Skåne ligger exponerat, och vartannat år kommer det en rejäl smäll som river loss pannor, bryter sönder nockar, skickar grenar rakt in i takytor. Per och hans kollegor är vana vid att rycka ut efter stormar, att prioritera akuta jobb, att täcka över med presenningar tills vädret lugnat sig. ”Det är då man känner sig behövd”, säger han. ”När folk står där med vatten i vardagsrummet och inte vet vart de ska vända sig.”
Prisbilden i Skåne varierar. Nära storstäderna är det högre tryck och högre priser, på landsbygden lite lägre. Men Per menar att det viktiga inte är att få det billigast, utan att få det rätt. ”Ett tak är en investering för resten av livet”, säger han. ”Det är inte här man ska snåla. För när det väl börjar läcka, då är det för sent att ångra sig.”
Själv är han stolt över sitt yrke, över att få vara med och bevara det gamla och bygga det nya. ”När jag kör hem från jobbet och ser alla tak jag lagt, alla hus jag varit med om att rusta upp, då känns det bra. Då vet jag att jag gjort något som varar.” Han pekar ut över ett nytt villaområde där solen glittrar i plåttaken. ”Där borta la vi tak förra året. Familjen där inne sover tryggt om natten, hur mycket det än regnar. Det är det som är grejen.”…